Östeuropa
14 maj 1955 bildades Warszawapakten som ett led att dels motverka NATO och dels för att knyta närmare östblocksländerna till Sovjetunionen.
Kulturen under Stalinperioden levde ett undanskymt liv, huvudsakligen på grund av politisk styrning och sovjetisering, där man till exempel krävde att författare skulle framhäva Sovjetunionen och gärna leverera berättelser om mönsterarbetare, partiledarnas krigsminnen eller om amerikanska spioner och sabotörer som ständigt hotar samhället.
Den 12 mars 1956, tre år efter Stalins död, dog "lägligt" även Bierut i Moskva, strax efter att Chrusjtjov den 25 februari levererade sitt "hemliga tal" som satte punkt på den hårdföra stalinismen. Händelserna gav upphov till tryck på regeringen att komma med reformer. Amnesti för tusentals politiska fångar proklamerades, men det räckte inte för att stoppa missnöjet. Vid ett uppror 28 juni i Poznań kom till drabbningar mellan arbetare och militärer med stridsvagnar, ditskickade av Rokossovskij. Gomulka som också släpptes ut från fängelset lyckades förhandla med Chrusjtjov och övertyga honom om att Polen med sin historia och traditioner krävde en speciell polsk lösning. En massiv styrkeuppvisning skedde också 25?26 augusti 1956 vid firandet av 300-årdagen av försvaret av Częstochowa mot svenskarna (Karl X Gustavs invasion), då över en miljon katoliker besökte den Svarta Madonnas kyrka. Polen lyckades hitta en fredlig väg ur det låsta läget, just medan sovjetiska stridsvagnar började rulla mot Warszawa ? till skillnad till Ungern där kulmen blev det blodiga Ungernupproret samma år.
Ungernrevolten var ett folkuppror i Ungern 1956 riktat mot landets dåvarande regering styrd av det kommunistiska Ungerska arbetarpartiet (Magyar Dolgozók Pártja, MDP), samt mot Sovjetunionens inflytande i Ungern som ägde rum mellan 23 oktober och 4 november.
Upproret inleddes med protester vilka snabbt stegrades till väpnad kamp. Upprorsmännen fick kontroll över stora delar av landet och en provisorisk regering under Imre Nagy bildades. Upproret kvästes av sovjetarmén som ingrep den 4 november och fick hjälp av ungerska säkerhetsstyrkor. Det väpnade motståndet upphörde den 10 november.
Ungernupproret visade sig bli en av kalla krigets mest framträdande händelser som visade att Sovjetunionen var berett att genom militär makt upprätthålla stabiliteten i Warszawapakten.
Efter krigsslutet fördrevs miljoner tyskspråkiga från Tjeckoslovakien. Inrikespolitiskt var kommunistpartiet bäst organiserat och efter att de borgerliga partierna avgick från regeringen kunde kommunisterna ta makten 1948. Kommunisterna förde en repressiv politik fram till mitten av 1960-talet. I början av 1968 infördes vissa lättnader, bl.a. avskaffades presscensuren men det var aldrig tal om att införa ett flerpartisystem. Pragvåren avbröts i augusti 1968 av en invasion från Warszawapakten. De följande åren skedde vad som kallades normalisering. I slutet av 1970-talet bildades Charta 77 för att dokumentera övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
1969 blev Tjeckoslovakien en federal republik med de två delarna Tjeckien och Slovakien.
Slovakerna ville ha ökad autonomi och kraven på detta ledde under 1992 till att landet splittrades i de två nuvarande delarna Tjeckien och Slovakien.
Autonomi betyder Självständighet*
Delvis som en konsekvens av Morgenthauplanen och delvis som en konskvens av fransk önskan om ett svagt Tyskland genomfördes omfattande nedmontering av tung industri. Ruhr-området ställdes under internationell kontroll, Elsass-Lothringen togs åter över av Frankrike och det kolrika Saarland bröts loss från Tyskland och gjordes till ett franskt protektorat. I och med kalla kriget och insikten om att resten av Västeuropas ekonomi var beroende av att Tysklands ekonomi återaktiverades förändrades sakta politiken i det som sedermera blev Västtyskland.
Morgenthauplanen, uppkallad efter den amerikanske finansministern Henry Morgenthau, var en plan för att i grunden pacificera det besegrade Tyskland efter andra världskriget. Morgenthaus plan som han presenterade 2 september 1944 gick ut på att dela Tyskland i en nordtysk stat, en sydtysk stat och en internationell zon samt en total avindustrialisering och en omvandling av Tyskland till ett jordbruksland.
Planen skulle vidare innebära att Tyskland avmilitariserades, gruvindustrin i Ruhrområdet skulle läggas ner (förstöras) och att Tyskland skulle förlora områdena Saarland med kringliggande regioner, övre Schlesien och Ostpreussen. Rhenlandet och Ruhrområdet skulle bli internationella zoner. Tyskar skulle även tvingas till tvångsarbete utanför Tyskland. (Den fullständiga texten till en version av planen är tillgänglig härifrån)
Berlinmuren (tyska: Berliner Mauer) är en benämning på den mur som 13 augusti 1961 till 9 november 1989 åtskiljde Väst- och Östberlin. I Östblocket användes officiellt benämningen "antifascistiska skyddsvallen". Muren var en stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.
Den dubbla muren gick till stor del genom centrala Berlin och omfattade däremellan även militära säkringsanordningar som diken, minor, vakttorn och bunkrar. Den mätte 43,7 kilometer; resterande 112,7 kilometer runt Västberlin utgjordes av dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland (Todesstreifen, ungefärlig betydelse "dödsremsor"). Därmed blev Västberlin helt omringat av den cirka 156 kilometer långa gränsbefästningen.
Östberlin var formellt den sovjetiska militära sektorn i Berlin, medan Västberlin bestod av motsvarande franska, brittiska och amerikanska sektorer. I praktiken var Västberlin en del av Västtyskland helt omgiven av östtyskt territorium.
Kulturen under Stalinperioden levde ett undanskymt liv, huvudsakligen på grund av politisk styrning och sovjetisering, där man till exempel krävde att författare skulle framhäva Sovjetunionen och gärna leverera berättelser om mönsterarbetare, partiledarnas krigsminnen eller om amerikanska spioner och sabotörer som ständigt hotar samhället.
Den 12 mars 1956, tre år efter Stalins död, dog "lägligt" även Bierut i Moskva, strax efter att Chrusjtjov den 25 februari levererade sitt "hemliga tal" som satte punkt på den hårdföra stalinismen. Händelserna gav upphov till tryck på regeringen att komma med reformer. Amnesti för tusentals politiska fångar proklamerades, men det räckte inte för att stoppa missnöjet. Vid ett uppror 28 juni i Poznań kom till drabbningar mellan arbetare och militärer med stridsvagnar, ditskickade av Rokossovskij. Gomulka som också släpptes ut från fängelset lyckades förhandla med Chrusjtjov och övertyga honom om att Polen med sin historia och traditioner krävde en speciell polsk lösning. En massiv styrkeuppvisning skedde också 25?26 augusti 1956 vid firandet av 300-årdagen av försvaret av Częstochowa mot svenskarna (Karl X Gustavs invasion), då över en miljon katoliker besökte den Svarta Madonnas kyrka. Polen lyckades hitta en fredlig väg ur det låsta läget, just medan sovjetiska stridsvagnar började rulla mot Warszawa ? till skillnad till Ungern där kulmen blev det blodiga Ungernupproret samma år.
Ungernrevolten var ett folkuppror i Ungern 1956 riktat mot landets dåvarande regering styrd av det kommunistiska Ungerska arbetarpartiet (Magyar Dolgozók Pártja, MDP), samt mot Sovjetunionens inflytande i Ungern som ägde rum mellan 23 oktober och 4 november.
Upproret inleddes med protester vilka snabbt stegrades till väpnad kamp. Upprorsmännen fick kontroll över stora delar av landet och en provisorisk regering under Imre Nagy bildades. Upproret kvästes av sovjetarmén som ingrep den 4 november och fick hjälp av ungerska säkerhetsstyrkor. Det väpnade motståndet upphörde den 10 november.
Ungernupproret visade sig bli en av kalla krigets mest framträdande händelser som visade att Sovjetunionen var berett att genom militär makt upprätthålla stabiliteten i Warszawapakten.
Efter krigsslutet fördrevs miljoner tyskspråkiga från Tjeckoslovakien. Inrikespolitiskt var kommunistpartiet bäst organiserat och efter att de borgerliga partierna avgick från regeringen kunde kommunisterna ta makten 1948. Kommunisterna förde en repressiv politik fram till mitten av 1960-talet. I början av 1968 infördes vissa lättnader, bl.a. avskaffades presscensuren men det var aldrig tal om att införa ett flerpartisystem. Pragvåren avbröts i augusti 1968 av en invasion från Warszawapakten. De följande åren skedde vad som kallades normalisering. I slutet av 1970-talet bildades Charta 77 för att dokumentera övergrepp mot de mänskliga rättigheterna.
1969 blev Tjeckoslovakien en federal republik med de två delarna Tjeckien och Slovakien.
Slovakerna ville ha ökad autonomi och kraven på detta ledde under 1992 till att landet splittrades i de två nuvarande delarna Tjeckien och Slovakien.
Autonomi betyder Självständighet*
Delvis som en konsekvens av Morgenthauplanen och delvis som en konskvens av fransk önskan om ett svagt Tyskland genomfördes omfattande nedmontering av tung industri. Ruhr-området ställdes under internationell kontroll, Elsass-Lothringen togs åter över av Frankrike och det kolrika Saarland bröts loss från Tyskland och gjordes till ett franskt protektorat. I och med kalla kriget och insikten om att resten av Västeuropas ekonomi var beroende av att Tysklands ekonomi återaktiverades förändrades sakta politiken i det som sedermera blev Västtyskland.
Morgenthauplanen, uppkallad efter den amerikanske finansministern Henry Morgenthau, var en plan för att i grunden pacificera det besegrade Tyskland efter andra världskriget. Morgenthaus plan som han presenterade 2 september 1944 gick ut på att dela Tyskland i en nordtysk stat, en sydtysk stat och en internationell zon samt en total avindustrialisering och en omvandling av Tyskland till ett jordbruksland.
Planen skulle vidare innebära att Tyskland avmilitariserades, gruvindustrin i Ruhrområdet skulle läggas ner (förstöras) och att Tyskland skulle förlora områdena Saarland med kringliggande regioner, övre Schlesien och Ostpreussen. Rhenlandet och Ruhrområdet skulle bli internationella zoner. Tyskar skulle även tvingas till tvångsarbete utanför Tyskland. (Den fullständiga texten till en version av planen är tillgänglig härifrån)
Berlinmuren (tyska: Berliner Mauer) är en benämning på den mur som 13 augusti 1961 till 9 november 1989 åtskiljde Väst- och Östberlin. I Östblocket användes officiellt benämningen "antifascistiska skyddsvallen". Muren var en stark symbol för Europas delning under det kalla kriget.
Den dubbla muren gick till stor del genom centrala Berlin och omfattade däremellan även militära säkringsanordningar som diken, minor, vakttorn och bunkrar. Den mätte 43,7 kilometer; resterande 112,7 kilometer runt Västberlin utgjordes av dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland (Todesstreifen, ungefärlig betydelse "dödsremsor"). Därmed blev Västberlin helt omringat av den cirka 156 kilometer långa gränsbefästningen.
Östberlin var formellt den sovjetiska militära sektorn i Berlin, medan Västberlin bestod av motsvarande franska, brittiska och amerikanska sektorer. I praktiken var Västberlin en del av Västtyskland helt omgiven av östtyskt territorium.
