Old Leaf

Julen närmars sig påminde en kompis. fast jag har ingen aning om hur man ska fira den och med vem... allt börjar kännas tomt nu igen.

Träffade en grymt söt tjej i fredags. lalala och jag är seg just nu så jag vet faktiskt inte vad jag ska prata om annat än att jag har så tråkigt att jag bara suckar och skriver allt som jag har i huvudet. som sagt så har jag inte kommit över det faktum att jag fortfarande känner mig extremt ensam men det kändes väldigt skönt att ha någon sova bredvid än själv. det var liksom underbart och man blev helt lugn och det kändes inte ensamt och sorgset längre ^^ (jag behöver en flickvän O_o) hahaha det är ingen som läser denna blogg iaf så det kvittar egentligen vad jag skriver -__-. aja, idag så tar jag det bara lugnt och har inga planer annat än att ta det lugnt och...ja, ta det lugnt ^^ fast ibland kan det vara lugnt att bara ta det lugnt. men vi får se om det blir något festande i helgen och/eller under lovet. ...jag stör mig fortfarande på alla som inte kan skriva skillnaden mellan de och dem... kan de inte bara använda dom istället så blir allt mycket lättare?? XD hahahahaha //Fredrick/meldo/meldaryan. hur väger man tyngden av ett hjärtas börd?

Tiden går och jag kan fortfarande inte sova. jag tycker att jag skriver väldigt sällan till denna blogg och der är en dålig sak då det kan vara bra att dokumentera en galen tonårings tankar sen på kvällen. Jag har träffat nya personer på sistonde som verkligen har fått mig att må bättre än vad jag förmodligen skulle ha gjort om de inte fanns där för mig. jag har redan nämnt dem tidigare i bloggen men dock i ett mindre trevligt sammanhang. men de ska veta att jag älskar dem så otroligt mycket och de ska inte behöva oroa sig över något annat. Yotchi eller camilla som hon heter på riktigt är helt underbar och jag vill bara säga att du har verkligen fått mig att må bättre då jag nästan hade lust att bara falla ner på golvet och dö. Asuca som jag faktiskt inte vet det riktiga namnet på är också en väldig speciell vän som har varit en underbar vän och en bra kamrat då man behövt prata med någon på kvällarna, prata om allting, bara prata med henne gör mig så glad och våra samtal blir ofta väldigt djupa vilket är underbart då jag älskar filosofi. Sofie är nog en udda tjej som passar mig i smaken som vän då jag själv är mycket udda. hon är en person jag kommer närmre mig själv än med många andra människor och jag finner det intressant att hennes karaktär lockar mig och får mig att dra ut den personen som är närmast mitt riktiga "ja". Fortfarande lever vi i en värld där artigheten och vänskap kommer långt. Mitt riktiga jag kommer nog aldrig dyka fram fören man väl bor tillsammans med mig och upplever min karaktär till dess fulla drag. först då kommer ni bli rädda och känna er förådda av mig. jag är inte en god människa. hur mycket jag än försöker vara god så är inte mina tankar och min själ god. Det här får bli god natt för ikväll. God natt // Meldaryan dont judge people by the color of his skinn but the content of his character.

Klockan är 3:39 men jag är fortfarande vaken. jag är pigg då jag har pratat med asuca sen kl 1 om kristendomen och om allt möjligt. man liksom sugs in på något sätt och det känns som en kort stund när det egentligen har gått evigheter. att prata om gud är något jag gillar att göra, även om jag har svårt att tro på honom så vill jag gärna att andra ska tro på han och att jag själv en dag också ska kunna göra det. Men just nu är jag trött på allt och inget. trött på något jag inte kan fånga... som slutet på en vandring, helt uttmattad. men jag finner ingen glädje i det jag gör. finner ingen lycka i det jag ser. jag känner att jag bara ser mörker i ett ljusrum. hoppet som ger mig glädje är död. tomheten nalkas och jag undrar om verkigen alla glada människor är glada? eller är det bara deras fasad som döljer ett iskallt sinne. ett sinne av något annat. är verkligen madelene en glad människa? eller döljer hennes inre en demon eller ett sklett? vem kan svara ?